tisdag

19 dec



”Du såg mig innan jag föddes…” (Ps 139:16)

Guds kärlek är som en tratt. Han älskar världen. Han älskar Europa. Han älskar Sverige, han älskar det landskap och den stad där du bor och den församling eller kyrka, som du kanske tillhör. Men framför allt älskar han dig.
Att få tillhöra en nation är en gåva från Gud. Gemenskapen med andra är en gåva från Gud. Gemenskapen i församlingen är en gåva från Gud. Men för honom spelar det ingen roll om hela kollektivet runt dig faller ner och tillber honom om inte du är med. Gud vill ha gemenskap med dig. Gud söker alltid efter individen och han väntar på att du och jag ska ge honom vårt gensvar. Även om han äger all makt i himmelen och på jorden, så kommer han aldrig att tvinga oss till gemenskap. Han vill ha vår frivilliga respons på hans kärlek. Han vill ha min och din lovsång.
   
BÖN
Tänk om mitt liv kunde bli till en lovsång, en stilla lovsång till livets Gud
Tänk om jag såg varje dag som en tillgång, att få förvalta Hans viljas bud.
Tänk om var dag blev en hyllning till honom, som gav sitt liv för att ge mig frid
Tänk om det ljus som han tänt i mitt inre, fick bli till hopp i vår mörka tid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar