6 mar

”Boas bad henne ta sin sjal och hålla upp den. Hon gjorde som han sade, och han mätte upp sex mått korn och lade bördan till rätta på henne.” (Rut 3:15)

Jag skulle tala på en stor konferens. Även om jag var övertygad om att det var Guds vilja att jag skulle vara just där och just då, var jag orolig, att jag inte skulle räcka till och att mitt budskap inte skulle vara tillräckligt bra.

På natten innan jag skulle tala läste jag Guds ord och jag bad länge. Då blev dagens bibelord så levande för mig. Det var som om Gud sa åt mig att ”hålla upp min sjal”, dvs. bära fram mig själv, så att han kunde fylla mig. Så mätte han upp ”sex mått korn”, det var hans gåva till mig – det jag behövde för nästa dag. Slutligen ”lade (han) bördan till rätta (på mig)”. Han ordnade det så att jag orkade fullgöra mitt uppdrag. Och det blev bra!

I Matt 23:4 står det om fariséerna att ”de binder tunga bördor… på människors axlar… men själva rör de inte ett finger för att rätta till dem.” Vilken skillnad mot Guds handlande! Han lägger bördan tillrätta och hans börda är lätt (Matt 11:30).

BÖN

Herre tack för att du fyller mig med ditt goda idag. Tack att du också lägger bördan till rätta på mina axlar så att den börda jag har att bära blir lätt.