måndag

31 aug



”Och han sade: ”Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet.” (Mar 4:26-28)

Andligt arbete är ett samarbete. En del saker i det andliga livet, kan bara Gud göra. Det övernaturliga kan aldrig åstadkommas av en människa. Det är Guds ansvar. Men det finns också en del saker som aldrig kommer att hända om inte vi människor gör vår del.
Av dagens bibelord förstår vi, att människans, bondens, uppgift är att få utsädet i jorden. Det kommer Gud aldrig att göra. Men Gud står för det svåra, nämligen att se till att sådden förvandlas till moget vete.
Vår uppgift som kristna är att vittna och berätta om Guds rike för människorna. Om vi gör det kommer Gud att se till att vårt vittnesbörd kommer att bära frukt.
BÖN
Herre, hjälp mig att så ut vittnesbördet om dig - att vittna om dig för andra människor. Tack för att du sedan kan ta hand om det jag sagt eller gjort och förvandla det till mogen tro i dem. 

söndag

30 aug

”Han utsåg tolv som skulle följa honom och som han skulle skicka ut att predika och makt att driva ut demonerna” (Mar 3:14-15)

Dagens bibelord visar att det finns en alldeles speciell ordning, när det gäller vår tjänst inför Gud. Först följa, sedan predika och driva ut. För att vår förkunnelse och vår tjänst ska ha någon andlig kraft, måste det börja med, att vi själva följer Jesus. Det är bara om vi själva lever nära honom och lär av honom, som vår andliga tjänst kan ha någon som helst betydelse.

BÖN
Gud hjälp mig idag att leva så nära dig, följa dig så tätt i spåren att jag är handlingsberedd att gå in i den andliga tjänst, som behövs där jag lever idag. 

lördag

29 aug



”Låt oss alltså se till att ingen av er tror sig vara för sent ute, medan löftet att få komma in i hans vila ännu står kvar.” (Heb 4:1)

Jag hörde talas om en man som kom på besök till en liten stad uppe i Klippiga bergen. Han gick fram till en gammal man som satt på en bänk, och frågade honom om han kunde berätta vad den här staden var känd för. Den gamle mannen svarade: Jo, det är här allting börjar. 
Den gamle mannen på bänken hade förstått något viktigt. Och det är att allting börjar just på den plats, där vi befinner oss, och just från det ”nu” som är. Om vi ser varje plats som en möjlig utgångspunkt, och varje ögonblick som en startpunkt, ska ingenting vara omöjligt för oss. 

BÖN
Jesus, tack för att det inte finns några hopplösa situationer, eller hopplösa människor för dig. Så länge som vi lever i nådens tid, kan vi få börja om igen, oavsett hur vår situation ser ut.
 

fredag

28 aug



”Det är gott att tacka Herren och att lovsjunga ditt namn, du den Högste, att var morgon förkunna din nåd och var natt din trofasthet.” (Ps 92:2-3)

Farmor och farfar hade varit på besök några dagar, när barnen var små, och nu var det sista dagen, innan de skulle resa hem. Som vanligt avslutade vi frukosten med att ha en familjeandakt, och nu fick farmor och farfar falla in i de rutiner som vi brukade ha för detta. Pappa brukade läsa ett bibelord, och formade vi alla tillsammans en tacksägelsebön. Var och en runt bordet, fick i tur och ordning, tacka för något, med en enda mening. Poängen var att alla skulle delta och ingen skulle hålla en lång bön.
Barnen brukade vara duktiga på att komma på saker som de kunde vara tacksamma för, men den här morgonen sinade påhittigheten för en av sönerna. Till slut fick han fram: Tack gode Gud för att farmor och farfar ska åka hem idag, och det var svårt för de vuxna att hålla sig för skratt.  
Det är kanske inte alltid vi lyckas med våra formuleringar, men Gud vill att vi ska vara tacksamma och han vill att vi ska uttrycka vår tacksamhet till honom.

BÖN
Herre, öppna mina ögon så att jag ser allt det underbara runt omkring mig och förstår att din hand finns bakom allt som sker.