måndag

28 maj



”En banad väg, en vandringsled, skall gå där, och den skall kallas den heliga vägen. Ingen oren skall färdas på den, men den är till för dem. De som vandrar den vägen skall inte gå vilse, även om de är dårar” (Jes.35:8-9)

Under det kalla krigets dagar var Berlin en del av Västtyskland, även om staden geografiskt låg långt inne i det kommunistiska Östtyskland. För att kommunikationerna mellan Berlin och den övriga västvärlden skulle fungera, fanns en transitväg rakt igenom Östtyskland fram till Berlin. Den var omgiven av stängsel och för att få färdas på den vägen behövdes ett speciellt visum. De allra flesta östtyskar, som bodde i Berlins grannskap fick aldrig möjligheten att beträda den här vägen. Den var till endast för de människor som bodde i det fria Västeuropa eller i Berlin. Jag kan tänka mig människorna i Östtyskland, som bodde granne med vägen och som såg alla som färdades på den. Jag kan förstå om de hade en längtan att på samma sätt få färdas fritt, bort från det ockuperade området.
Vår värld är under ockupation av ondskan. Men det finns en transitväg till vår himmelska bestämmelse, en helig väg. Den är öppen för alla, som hämtat ut sitt visum, förlåtelsen och reningen i Jesus Kristus.

BÖN
Herre, tack att jag får följa den heliga vägen. Bevara mig ren så att jag får fortsätta att vandra på den. Tack att du då kommer att leda mig rätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar