söndag

11 mar



”… ingenting skall fattas mig” (Ps 23: 1b)

Igår talade vi om vart och ett av orden i inledningen av den 23 psalmen. Dagens bibelord som är en fortsättning av gårdagens, beskriver vad som blir konsekvensen av att Herren får vara vår herde.
Ordet ”ingenting” kan aldrig vara relativt. Man kan inte tala om lite eller mycket ”ingenting”. Så fort man säger nästan ingenting, har man rört sig bort från ordets verkliga betydelse. Nästan ingenting är inte längre ”ingenting”. Ingenting står i rak motsats till allt. Om ingenting skall fattas mig betyder det att jag ska få allt jag behöver. Det var den förvissningen som David hade när han skrev sin berömda psalm.
Nästa ord David använder är ”skall”. Det talar om framtiden. David är så trygg i sin förtröstan på Gud att han vet att bara Herren är hans herde ”skall” ingenting fattas honom.
Att något ”fattas” innebär att man saknar något, att det finns en brist. Men Davids övertygelse är att han aldrig ska behöva sakna något eller någonsin behöva lida någon brist.
Slutligen kommer det lilla viktiga ordet ”mig”. David tror inte bara på en Gud i allmänhet, som ställer och styr på det generella planet. David tror på en Gud som ser den lilla människan och bryr sig om varje liten detalj i hennes liv. Och detta är den Gud som träder fram på varje blad i Bibeln. Det är den Gud som jag vill tillhöra.
BÖN
Herre tack för att du är en personlig Gud, som vårdar dig om varje liten människa som förtröstar på dig. Jag vill följa dig idag, du min Herde, för då vet jag, att ingenting skall fattas mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar