tisdag

31 okt



 ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, innan du kom ut ur modersskötet gav jag dig ett heligt uppdrag: att vara profet för folken… Och Herren sträckte ut handen och rörde vid min mun och sade: Jag lägger mina ord i din mun…” (Jer 1:5,9)

När profeterna i Gamla testamentet fick sina Gudsuppenbarelser, står det ofta att Guds hand rörde vid dem. Alltid när något viktigt budskap skulle förmedlas till folket via profeten, så fick profeten höra Guds vilja först. Budskapet föregicks alltid av ett möte mellan Gud och människa.
Också idag vill Gud uppenbara sin vilja för människorna. Han utväljer och söker efter kristna, som är beredda att ta upp profettjänsten och han söker efter kristna som är villiga att gå in i andra uppdrag. Men Gud fångar inte sina profeter i flykten, när de är upptagna med allt annat. Han stoppar oss inte som i en poliskontroll. Det är bara människor som själva söker sig till Honom, som får uppleva ett Gudsmöte, människor, som vågar bli så stilla i Guds närhet att han kan få röra vid dem. Gud längtar efter ett sådant möte med var och en av oss.
På sjuttitalet sjöng vi ibland en kör med orden:
”Herre när din hand i gränslös kärlek rör vid mig.
Då föds en sång från djup till djup, att du älskar mig.
Och jag ser ett land, med vida fält där jag får gå
Och lära mig vad frihet är, som mognat fram i dig.”

BÖN
Tack Gud att du har utvalt mig och tack för att du vill ge mig och varje kristen ett heligt uppdrag. Hjälp mig att bli så stilla, att din hand kan röra vid mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar